oj oj...detta skulle kunna bli ett lååångt inlägg, men för er skull

så gör jag nog detta i punktform.

Förstår alla större problem som fängelsestraffen och så...men lite

mindre som man ofta stöter på i vardagen.

- Folk som skyller ifrån sig när de själva gjort fel, speciellt när de

vet om att de gjort fel.

- Folk som verkligen SKA stå längst fram i publiken på en konsert och

sedan säger "det är trångt...åh det luktar svett...åh va varmt!!!"

Men ja!! Det är KONSERT! ROCK konsert, va fan tror du?!

- När folk som kan flytta på sig inte gör det för att släppa fram en med

barnvagn, rullstol, kryckor, rullator eller liknande.

- Mobbning och utfrysning.

Detta är så sjukt vanligt bland tjejer. Behandla andra som du själv vill bli

behandlad.

Nej..det är så sjukt mycket, jag orkar inte skriva något mer för jag blir så

upprörd..haha..och då blir det långa inlägg, onödigt långa inlägg. Ni kommer

få läsa mer om såna saker senare i denna blogg, det är jag rätt så säker på.

Trött är jag inte..fast jag gick upp kvart i sex.

Men jag...vill inte, vill inte, vill inte!!
Vad har jag gett mig in på?
Visst det är pengar jag får när jag jobbar men..åh.

Vissa saker passar vissa människor, men det här

passar inte mig.

Eller ja..jag ska testa iallafall.

Så om en kvart sätter man sig i bilen för en timmes

bilfärd med mamma....för att jobba i 8 timmar...för

att sedan åka en timmes bilfärd hem..men när jag väl

kommer hem får jag träffa älskling och han har med sig

en sak!! Whoop whoop en hemlighet, jag vet vad det är,

men det är hemligt för alla andra..tills vidare iallafall!

Åh så jag saknar honom <3

Aja nog skrivet om sånt skit. För er skit, för mig...ähm varför

skrev jag så ens? Ja jag saknar honom jag vet men måste jag

skriva det?....hmm...aja nu har jag gjort det iallafall.

Ska göra mig färdig nu, så man står ut dessa 10 timmar med mamma.

och jobbet.

Hmm saker vi bakar hemma, blir inte de lite som vi människor?

Fula på utsidan, fina/goda på insidan

Fina på utsidan, fula/inte ätbara på insidan..

Lite så är det va?
Kanske inte med allt och alla..men för vissa iallafall.

Hur många snygga killar har man inte träffat och de visar

sig sen vara värsta svinen?!

Eller en tjej som ser bra ut, hur bitchig är hon inte mot folk?

Den där blyga killen, som inte är så populär, hur schysst är

han inte egentligen?
Och den där blyga tjejen som spenderar så mycket tid på

biblioteket, hur snäll och rar som helst!

Men det upptäcker aldrig alla för de går bara på utseendet!

Nej jag blir bara mer irriterrad ju mer jag tänker på det.

Varför ska de som inte är populära få de där 'kaxiga' blickarna

som förföljer en hela dagen? De liksom biter sig fast.

Man vänder ryggen emot gänget som kommer och hoppas och

ber att de håller käften denna gång de går förbi.

Medans de 'populära' blir extra mycket 'omtyckta' (blir de verkligen

omtycka eller är de bara dumma och spelar med för att få vara en

i gänget? av sina kompisar när de säger elaka saker, fryser ut folk,

pratar skit vare sig man hör eller inte.

Hur fan är folk skapta egentligen?!

Har vissa människor ingen tankegång?
Ursäkta om jag verkar otrevlig men man blir så less på vissa bara.

"Hej jag är 14år röker, dricker, har sex och har 10kg brunkräm+kajal+mascara och

jag säger elaka saker till folk, ja jag är populär och alla vill ha mig"

Är det okey?!

Kommer det alltid att vara såhär?

Varför blir vissa folk utstöttade, mobbade?

För att de inte har råd att köpa byxor för 1500kr?

Eller för att de har tillräckligt mycket vett i huvudet för att inte dricka

och röka när de är 14-16 år?!

'Dagens' samhälle är rent utsagt äckligt, om man tänker efter.

Förlåt alla som tog åt sig, men aa..det är så jag tycker.

Dela gärna med er om vad ni tycker, även om jag tycker helt olika så

respekterar jag det.

(jag menar såklart inte att detta gäller alla männsikor.)

Denna låt text från billy talent- Line and Sinker passar

bra in tycker jag.

"Today I don't feel pretty
And i'm tired of trying to fit right in
Don't think that you're so great
Cause being great must suck"

// Billy Talent

Borde egentligen..
- Städa rummet, allvarligt talat, jag skäms.

- Springa ner på stan och köpa julklappar.

- Vad som helst förutom att sitta här.

Men varför börjar man aldrig göra det man ska?
För att man inte har lust?
Är lat?

Tycker bara att det är allmänt tråkigt?
Eller för att det helt enkelt är för mycket

*kollar ut över golvet, samtidigt som man hör

ett ras från ett annat rum och sin 6åriga lillasyster

säga "det här va inte bra det här..." bör jag kolla

vad det är..ja*

Japp..precis vad jag trodde..det va vattenfärgerna

som åkte ner i golvet..dock inte så illa som jag trodde.

Puh! De där kan de torka upp själva.

(Jag är ingen vidare barnvakt va? haha. Ändå utbildad

barnskötare...men vi kan säga som så att jag är ledig idag.)

Nej..allvarligt talat..jag måste städa rummet, det är kassar och

väskor med julklappar och kläder i över allt! + alla kläder på golvet.

En annan sak..förstår föräldrar ens vad ordet INTE betyder?

Det tycks ju vara ett ord som de använder rätt så mycket, men

när man själv använder det så försvinner det liksom...

Jag vill inte förvandlas till Jag vill....

Jag fick nämligen någon bakmaskin av min mamma och jag ska

"Jag vill INTE ha den på mitt rum för den får INTE plats"

hon hörde nog
"Jag vill ha den på mitt rum för den får plats"

för den står nämligen i en stor kasse i mitt rum. Jag har inte plats!

Samma sak förra julen när jag sa till min pappa

"Jag vill INTE ha en gemensam julklapp med min pojkvän"

Taddaaaa!!! en gemensam julklapp! En diskmaskin!

Som inte passar till våran kran!!! WOHOOO!!! Jag har en diskmaskin

jag kan kolla på när jag diskar, bara för att den inte fungerar.

Men när föräldrar använder ordet inte då..då ska det minsann vara så.

Du får INTE, Gör INTE så, Säg INTE, Nej INTE så...INTE INTE INTE INTE!

Fullt ord förresten..Inte.

Så nu ska jag INTE fortsätta iallafall för jag ska INTE..nej skojar, jag ska

städa rummet NU!

Allting i livet förändras hela tiden.

Utan att vi riktigt tänker på det.

Vem var jag för fem år sen och vem är jag nu?

Är jag samma person?
Nej det tror jag inte.

För fem år sen..hm..alltså 15?

Jag var nog mitt inne i min 'emo'period.

Svarta kläder, nitbälten, nitarmband, svartfärgat hår,

munktröjor, mycket kajal.

Musik i mp3 på högsta volym. Inte britney spears

då utan rock,punk,screamo band.

Allt i livet handlade om konserter, musik, gitarren, skriva dikter.

Hur är det idag?

Har min naturliga hårfärg, blond.

Smink, ja ibland, lite kajal och lite mascara.

Gillar att shoppa, skriva, sticka, party! osv.

Musik, samma som förut + partymusik,

Konserter går jag gärna på fortfarande, fast har

inte gått lika mycket som förut, men kommer det

någon bra så ja, självklart.

Jag är lite mer ordningsam, har inte rummet FULLT med

afficher..(hade verkligen hela rummet förut, från golv till

tak, hela väggarna. För att jag ville inte att det skulle synas

att ja hade ljusrosa/lila tapeter!".

Folk som jag har träffat nu kan inte riktigt tro på att jag hade svart

hår förut..jag förstår dom..haha

Men varför förändras man så mycket egentligen?
Miljön, kompisar, händelser..allt..

Man börjar ny skola, träffar nya kompisar, gör nya saker,upptäcker

nya saker man gillar.

Kanske bara en liten diskution kan få en att ändra åsikt om nånting?

Det går så fort egentligen..man märker liksom inte att man har förändrats..

man kan bara hoppas på att man har förändrats till det bättre.

Oj! min bästa vän, jag har fler!
Jag kan absolut inte bara välja en!

Vi är ett helt gäng, buspojkar som vi kallar oss.

Så har fem bästa vänner som jag känt genom skolan

och vi har grymt kul ihop! Vi kan festa, skämta, vara

varandras psykologer och så ibland lite småtjafs men

sånt står man ut med!

Sen såklart min lillasyster. Vi gör mycket ihop och pratar

om allt möjligt.

Så min kusin, även om vi inte träffas så ofta så, ja, det

är vi liksom.

Så jag har 7 styckna vilket är hur bra som helst! Alltid

finns det någon att prata med!

Sen finns det såklart andra vänner som betyder mycket!

Varit till arbetsförmedlingen..behöver inte gå dit igen

idag för deras datasystem fungerar inte (Jippi!)

Ska jobba imorgon och hela nästa vecka...vet inte riktigt

om det gillas eller inte..pengar iallafall!

Långa dagar är det också, åker härifrån innan sju imorgon, en

timmes bilfärd. Jobbar till 15.30 och så en timmes bilfärd hem.

Men men..bara att stå ut!

Ska sätta mig och sticka en grytlapp till svärmor, som hon ska

få i julklapp..börjar bli lite lagom bråttom med den nu.

Ska snart till arbetsförmedlingen...inte roligt.

Har suttit i soffan hela morgonen med mina småsyskon.

Varav ett har sjungit julsången.

Så här lät slutet på Nu tändas tusen juleljus:

"Och född är herren jesus krist, vår frälsare och

fru!"

haha så roligt vi fick det.

Men den här dagen gillas inte direkt.

Först arbetsförmedlingen på nån informations sak 10,15,

sen ska jag hem för att sedan efter ett gå till arbetsförmedlingen

igen och prata med någon tant där...

Jag är trött och vill sova nu, kommer säkert nicka till där borta.

Hade så sjukt svårt att sova igår..

See you later!