Fast vi är två så känner jag mig ibland så ensam.

Inte ensam kanske..men jag känner mig som en.

Vart tog det där 'kära' vägen?

Alla blickar som sa 'jag kan inte sluta kolla på dig'

Kyssarna som sa 'jag kan inte sluta kyssa dig'

och händerna som inte kunde sluta känna.

Smekningarna i håret, orden som viskades i örat,

kärleksfulla blickar.

De gångerna då jag var mer intressant

än filmen som vi egentligen skulle kolla på.

När vi kunde mysa på morgonen och inte bara när vi skulle

gå och lägga oss, då vi somnar iallafall för vi är så trötta.

Vart tog allt vägen?

Alltså fan! Fattar du inte att jag blir rädd?

Vi har fortfarande mycket fint men allt har blivit så surt

och gnälligt. 

Det är så mycket annat som kommer före.

Jag vill också känna att jag är intressant. 

Jag vill också vara lika viktigt som filmen, som spelet, som matchen.

Bara att få höra lite positiva ord skulle göra så mycket, även om allt du

säger ska vara skämt, så jag får aldrig höra 'du är smart' , 'du är duktig'.

Eller kanske få bli överraskad någon gång utan att behöva be om det.

Jag försöker ju berätta att jag vill känna mer ifrån dig, men du blir ju bara 

så sur och grinig och så är det helt plötsligt bara jag som har gjort fel.

Men jag förstår egentligen ingenting, jag vill bara ändra på allt, få det mera som förut.

För jag älskar dig så det gör ont och jag hatar att vi har blivit såhär.

Det gör så ont i mig när du inte vill prata om våran framtid, vad fan ska jag tro?!

Men så kommer de där gångerna när du faktiskt säger att du älskar mig, på riktigt, du säger 

till och med att jag är fin,vacker och snygg, sexig har du faktiskt också sagt, men jag håller fortfarande

inte med.

Men ibland så vill jag ha mer, jag vill bli överraskad med en fin ros, eller levande ljus till maten, eller att du

pausar spelet eller filmen och gosar med mig. Jag vill att du bjuder med mig på bio eller bowling, vad som helst

bara jag får umgås med dig. Hitta på något. Få känna att nu är det jag som står i centrum, att jag är ditt allt, ditt nu.

Jag älskar dig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad tiden går.... 10 månader blir han nästa vecka. Jag har börjat jobba och sambon är pappaledig. Det har varit och är en jobbig omställning, iallafall för mig. Samtidigt som jag ska installera mig på nya jobbet med massa papper, barn, regler, förä...

Blir galen. Har börjat virka en flodhäst och vad händer nu när jag nästan är klar? Virknålen försvinner!!! Är ganska säker på att den låg i soffan tidigare idag o då måste jag ha flyttat på den, men eftersom jag alltid sitter på samma ställe så kan d...

Vi fick lite info från en tandläkare här om dagen, alltså hur vi ska sköta en bebis tänder. Den tandläkaren, hjälp mig. Så fördomsfull och utpekande. Det första hon gör är med en otrevlig ton säger åt en pappa "där får du inte sitta eller behöver ...

Att amma offentligt är okey om mamman och barnet trivs med det! Tycker jag iallafall. De allra flesta gånger bryr sig William bara om att få mat, börjar han stirra runt så antingen väntar jag en stund eller tar på en sjal och täcker hans huvud så ...

Vi har ett ganska tråkigt stilrent hem...vita väggar svarta möbler, snyggt men tråkigt. Så mitt mål är att piffa upp det Med lite smådetaljer. Älskar secondhand butiker, man vet aldrig vad man kan hitta där! Så var in i en secondhand butik för at...