Satt barnvakt åt mina underbara småsyskon från fredag- lördag eftermiddag.

Började fredagen på jobbcenter, sedan bar det åt andra sidan stan för att

jobba på fritids till kl fem, sedan hämta ungar på skola och förskola, mycket

stressigt. De är 5 och 6 år. Sedan handla lite fika och fredagsmys gick bra i början

tills 6 åringen bestämt att ingenting var bra, 'tycker inte om dom kakorna'. ' vill inte ha.'

men lyckades få henne glad innan vi gick ut från affären, är glad för att de inte blev några

utbrott! 

Sedan hem, duka och värma mat, vänta på mormor som vi bjudit på middag och så äta.

Sedan lite fika och fredagsmys medans vi kollade på 'på andra sidan häcken'. 

Sedan på lördag blev det innebandy match som pojkvännen min ville se, så det var

bara stoppa in barnen i bilen och åka och det gick hur bra som helst! Gud så snälla dom

kan vara ibland.

Duktiga var de på att lägga sig också, den minsta somnade kl åtta på kvällen och den andra

halv tio. Dock vaknade de kl åtta på morgonen också och ville att vi också skulle vakna...

Under allt vi gjord i helgen så har jag tänkt 'tänk när jag går såhär med egna barn'.

Så är sjukt bebis sugen just nu! Men det kommer när det kommer, vill ha ett jobb först.

Andra gånger man suttit barnvakt och det varit jobbigt så tänker man "Fem år, inte tidigare

än så, minst fem år!!" medans vissa gånger vill man skaffa barn på en gång!

Kanske inte direkt ett vettigt inlägg men jag kände att jag måste skriva något så ja..onödiga inlägg är

det ju inte bara jag som gör!